Frostvakt i växthus: temperatur, värme och frostskydd

Frostvakt i växthus – så skyddar du växterna

Ett växthus skyddar mot vind, frost och snabba temperaturväxlingar, men det är inte automatiskt frostfritt. När temperaturen sjunker kan känsliga växter skadas, särskilt i krukor och i växthus med låg isolering. En frostvakt ger ett grundläggande frostskydd genom att starta en värmekälla när temperaturen blir för låg.

Den bästa lösningen består ofta av flera delar: en termostatstyrd värmare, bättre isolering, temperaturmätning på rätt plats och säker el utomhus. Vilken temperatur du ska hålla beror på vad som ska övervintras. Medelhavsväxter, vintergrönsaker, tomat och gurka har olika behov.

Hur fungerar en frostvakt i växthus?

En frostvakt är normalt en termostatstyrd värmekälla. Termostaten känner av temperaturen och startar den anslutna värmaren när temperaturen sjunker under det inställda värdet. När temperaturen åter ligger över inställningen stängs värmen av.

Medelhavsväxter kan vinterförvaras vid cirka 3–10 °C, medan vintergrönsaker som grönkål, pak choi och spenat kan odlas vid cirka 5–10 °C i ett uppvärmt växthus.

Termostaten kan styra exempelvis en värmefläkt, värmematta eller doppvärmare. Det är alltså termostatens automatiska start och stopp som gör frostvakten praktisk i ett ouppvärmt växthus. Den arbetar vid behov i stället för att värma kontinuerligt.

På en termostat som Willab Gardens Thermo 2 kan temperaturen ställas mellan 0 och +40 °C. Kontrolltoleransen är ±1 °C. Det innebär att den faktiska temperaturen kan avvika något från inställningen.

Placera temperaturgivaren där växterna står och inte precis vid värmefläktens utblås. Den ska också skyddas från direkt sol och vatten. I ett större växthus kan temperaturen skilja sig mellan olika platser, så mät gärna på flera ställen.

Optimal temperatur i växthus på vintern

Det finns ingen temperatur som passar alla växter. Ställ därför först frågan vad växthuset ska användas till: vinterförvaring, vinterodling eller fortsatt odling av värmekrävande grödor.

Temperaturen är bara en del av vinterodlingen. Under den mörka delen av året är ljusnivån också en begränsning. Ett uppvärmt växthus gör därför inte automatiskt att alla grödor kan odlas året runt. Anpassa växtval och odlingsperiod efter ljus, temperatur och växthusets isolering.

Värme till växthus: värmefläkt eller annan värmekälla?

En värmefläkt till växthus passar när du vill värma luften och samtidigt få cirkulation. Bio Green Phoenix har separata lägen för konvektion utan uppvärmning och termostatstyrd uppvärmning. På så sätt kan fläkten användas för luftcirkulation även när värme inte behövs.

Phoenix kan ställas på 1 000, 1 800 eller 2 800 watt. Bio Green Tropic 2000 är enligt manualen avsedd som frostskydd i växthus på upp till cirka 3 × 4 meter. Uppgifterna gäller de specifika produkterna och ska inte användas som en generell formel för alla växthus.

En termostat kan också styra en värmematta eller doppvärmare. Sådana lösningar kan vara relevanta när du vill skydda rotzoner eller enskilda krukor, medan en värmefläkt värmer och cirkulerar luften i rummet.

Willab Garden listar på sin termostatsida värmefläktarna Malta från 1 299 kronor, Palma Twin från 2 795 kronor och Phoenix från 4 795 kronor. Priser och sortiment kan ändras; se produktsidan för aktuell information. Thermo 2 listas till 799 kronor.

Så väljer du frostskydd för växthuset

Utgå från växthusets storlek, isolering, utetemperatur och den temperatur du vill hålla. Ett litet, välisolerat växthus med medelhavsväxter behöver en annan lösning än ett större växthus där tomat och gurka ska stå kvar under kalla nätter.

• För enbart frostskydd: välj en termostatstyrd värmekälla och ställ den efter växternas lägsta tolerabla temperatur.
• För luftvärme: välj en värmefläkt som sprider värmen och kan ge cirkulation.
• För krukor eller rotzoner: överväg värmematta eller annan termostatstyrd värmekälla.
• För ett isolerat växthus: kombinera isoleringen med frostvakt. Då minskar värmeförlusten.

Det finns ingen aktuell, generell beräkning som talar om hur många watt som krävs per kubikmeter för en viss temperaturhöjning. Välj därför inte en modell enbart efter en sådan tumregel. Följ i stället värmarens angivna användningsområde och ta hänsyn till växthusets konstruktion.

Växthus på vintern: isolera innan du höjer värmen

Isolering minskar värmeförlusten och gör att frostvakten inte behöver arbeta lika mycket. Bubbelplast kan användas som ett extra isolerande lager på insidan. Fiberduk, isolerade krukor och värmelagrande material kan också minska nedkylningen, men de garanterar inte ensamma frostfri temperatur.

Skydda framför allt krukornas rötter. Krukan kan grävas ner i väldränerad jord, omges av löv eller kompost, ställas på frigolit eller lindas med bubbelplast. Då minskar risken för att rotklumpen kyls ned lika snabbt.

Vid riktigt kalla perioder kan känsliga växter behöva flyttas till frostfri förvaring. Ett växthus är ett skydd mot väder, men glas eller kanalplast ersätter inte isolering och uppvärmning när växterna kräver en stabil temperatur.

Så installerar du frostvakt och termostat säkert

1. Placera värmaren enligt tillverkarens bruksanvisning och lämna luftflödet fritt.
2. Placera temperaturgivaren nära växterna, skyddad från direkt sol, vatten och värmarens utblås.
3. Använd ett skyddsjordat utomhusuttag. Nya utomhusuttag ska ha jordfelsbrytare.
4. Använd endast jordade skarvsladdar som är avsedda för utomhusbruk.
5. Skydda kablar och apparater mot fukt och mekaniska skador.

Elektriska produkter i trädgård och uterum ska ha en IP-klass som passar miljön. Elsäkerhetsverket anger minst IP44 för flyttbara produkter i sitt generella belysningsråd. Kontrollera ändå alltid den aktuella produktens märkning och bruksanvisning. En fast elinstallation ska utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

En jordfelsbrytare med 30 milliampere märkutlösningsström är avsedd som personskydd för portabla installationer. Jordfelsbrytaren bör testas minst två gånger per år.

Vad kostar värme i växthus?

Driftskostnaden beror på elpris, värmarens effekt, isolering, utetemperatur och hur länge värmaren faktiskt går. Ett fast månadsbelopp går därför inte att använda för alla växthus.

Effekten ger däremot en enkel beräkningsgrund. En värmare på 1 000 watt använder 1 kilowattimme per timme när den går på full effekt. En värmare på 2 000 watt använder 2 kilowattimmar per timme vid full effekt. Termostaten kan minska den faktiska förbrukningen genom att värmaren stängs av när rätt temperatur nås.

Räkna så här: effekt i kilowatt × faktisk gångtid i timmar × ditt elpris. Exempelvis måste en värmare på 2 000 watt räknas på den tid den verkligen är igång, inte på alla timmar som den är ansluten. Isolering och rätt temperaturinställning påverkar därför kostnaden direkt.

Underhåll och sommarförvaring

Kontrollera värmare, termostat, kablar, stickproppar och anslutningar regelbundet. Leta efter smuts, fukt, sprickor och andra skador. Rengör apparaten enligt tillverkarens instruktioner och blockera inte luftintag eller utblås.

När frostperioden är över kan värmaren rengöras och förvaras torrt, om bruksanvisningen anger att den ska tas in. Gå igenom utrustningen innan nästa säsong och byt skadade kablar eller apparater i stället för att använda dem vidare.

Vanliga frågor

Kan jag använda frostvakt i ett ouppvärmt växthus?

Elsäkerhetsverket anger minst IP44 för flyttbara produkter i sitt generella belysningsråd.

Ja. En frostvakt är särskilt användbar i ett ouppvärmt växthus eftersom den startar värmen när temperaturen sjunker under inställningen. Hur mycket värme som krävs beror på växthusets storlek, isolering, vind, utetemperatur och önskad innetemperatur. I ett välisolerat växthus kan en frostvakt ofta räcka för att hålla en säker nivå.

Vilken temperatur ska jag ha i växthuset?

Det beror på växtslaget. Medelhavsväxter kan vinterförvaras vid cirka 3–10 °C, medan vintergrönsaker som grönkål, pak choi och spenat kan odlas vid cirka 5–10 °C i ett uppvärmt växthus. Tomat och gurka behöver omkring 10 °C även nattetid. Ställ in termostaten efter den känsligaste växten som står kvar.

Vad är skillnaden mellan frostvakt och värmefläkt?

Frostvakt beskriver funktionen: en termostat startar värmen när temperaturen blir för låg. Värmefläkt beskriver själva värmekällan. En värmefläkt kan alltså fungera som frostvakt när den styrs av en termostat. Den ger dessutom luftcirkulation, medan en termostat i sig inte producerar värme.

Kan samma frostvakt användas i uterum?

Det kan vara möjligt, men kontrollera först att produkten är avsedd för miljön och att dess IP-klass passar. Uterum och växthus kan vara fuktiga miljöer. Använd skyddsjordat uttag, jordfelsbrytare och jordad utomhusskarvsladd när det är relevant.

Hur skyddar jag växter utan aktiv värme?

Bubbelplast, fiberduk, isolerade krukor och material som lagrar värme kan minska nedkylningen. Isolera även krukor genom att gräva ner dem i väldränerad jord, använda löv eller kompost, ställa dem på frigolit eller linda in dem med bubbelplast. Känsliga och dåligt härdiga växter kan ändå behöva frostfri förvaring.

Hur stor frostvakt behöver jag?

Välj efter växthusets storlek och isolering, den lägsta utetemperaturen och vilken temperatur växterna behöver. Produktmanualer kan ange användningsområde för en viss modell, som Tropic 2000 för växthus på upp till cirka 3 × 4 meter. Någon generell wattregel per kubikmeter bör inte användas utan stöd för den aktuella konstruktionen.