Stora Getingar: En Komplett Guide för Villaägare

Uppdaterad: 4 juni 2025

Har du stött på en ovanligt stor geting i din trädgård och undrar vad det kan vara? I denna guide går vi igenom allt du behöver veta om stora getingar i Sverige – från identifiering och hantering till deras roll i ekosystemet och hur du kan samexistera med dem på ett säkert sätt.

Identifiering av stora getingar i Sverige

När svenskar talar om ”stora getingar” syftar de oftast på en av två arter: bålgetingen (vår inhemska jätte) eller den invasiva sammetsgetingen som ännu inte etablerat sig fullt ut i Sverige.

Bålgetingen (Vespa crabro)

Bålgetingen är Sveriges största getingart och kan nå en imponerande storlek på 18-35 mm. Till skillnad från vanliga getingar har bålgetingen:

• En distinkt rödaktig framkropp
• Gul-svarta ränder på bakkroppen
• Klara rödbruna vingar
• Kraftigare kroppsbyggnad än vanliga getingar

Bålgetingar bygger ofta sina bon i ihåliga träd, under tak eller i andra skyddade utrymmen. Boet har en karakteristisk klockform och konstrueras av tuggat träfibermaterial som ger det en pappersliknande struktur.

Sammetsgetingen (Vespa velutina)

Denna invasiva art från Asien har ännu inte etablerat sig permanent i Sverige, men enstaka fynd har rapporterats. Naturvårdsverket uppmanar allmänheten att rapportera misstänkta observationer. Sammetsgetingen kännetecknas av:

• Storlek: 17-32 mm
• Övervägande svart kropp med ett tydligt orange band på bakkroppen
• Gula benspetsar
• Sammetsliknande behåring som gett den sitt namn

Sammetsgetingen utgör ett särskilt hot mot honungsbin och kan påverka ekosystem negativt om den etablerar sig i Sverige.

Risker och säkerhet

Trots sin imponerande storlek är bålgetingen generellt mindre aggressiv än många andra getingarter, särskilt jämfört med jordgetingar som kan bygga bon i trädgården. De attackerar sällan utan provokation.

Getingstick och allergiska reaktioner

Ett stick från en bålgeting är inte farligare än från en vanlig geting, men det kan upplevas som smärtsammare på grund av den större mängden gift. För de flesta innebär ett stick endast tillfällig smärta och svullnad.

För personer med getingallergi kan dock situationen vara allvarlig. I Sverige dör 1-2 personer årligen av getingstick, främst på grund av anafylaktiska reaktioner. Symptom på allvarlig allergisk reaktion inkluderar:

• Utbredd svullnad utanför stickområdet
• Andningssvårigheter
• Hjärtklappning
• Yrsel eller svimningskänsla
• Illamående eller kräkningar

Om du eller någon i din närhet uppvisar dessa symptom efter ett getingstick, sök omedelbart läkarvård.

Livscykel och beteende

För att förstå hur man bäst hanterar stora getingar är det viktigt att känna till deras livscykel:

Säsongscykel

1. Vår (april-maj): Befruktade drottningar vaknar från vinterdvala och börjar bygga nya bon.
2. Försommar (maj-juni): Drottningen lägger ägg som utvecklas till arbetare.
3. Högsommar (juli-augusti): Kolonin växer snabbt, arbetarna tar över bobygge och födosök.
4. Sensommar/höst (augusti-september): Nya drottningar och hannar föds, kolonin når maxstorlek.
5. Höst (oktober-november): Parning sker, gamla kolonin dör ut, befruktade drottningar söker övervintringsplats.

En fullvuxen bålgetingkoloni kan innehålla mellan 700-1000 individer, betydligt färre än vanliga getingkolonier som kan rymma upp till 5000 individer.

Jaktbeteende

Bålgetingar är effektiva jägare och en enda koloni kan eliminera upp till 2000 insekter per dag. De jagar främst:

• Flugor
• Fjärilar
• Bladlöss
• Andra getingar
• Bin (dock i mindre utsträckning än sammetsgetingen)

Deras diet inkluderar även nektar och söta vätskor, särskilt senare på säsongen.

Getingarnas roll i trädgårdens ekosystem

Trots att många trädgårdsägare betraktar getingar som skadedjur, spelar de en viktig ekologisk roll:

Fördelar med bålgetingar i trädgården

• Biologisk skadedjursbekämpning: De kontrollerar populationer av många skadeinsekter som annars skulle angripa trädgårdsväxter.
• Pollinering: Även om de inte är lika effektiva som bin, bidrar getingar till pollinering när de besöker blommor för nektar.
• Nedbrytning: Genom att jaga och äta andra insekter bidrar de till nedbrytningsprocessen i ekosystemet.

Sammetsgeting däremot, utgör ett ekologiskt hot eftersom den jagar honungsbin aggressivt och kan decimera bikupor, vilket påverkar pollineringen negativt.

Hantering av getingbon

Om du upptäcker ett bålgetingbo nära ditt hem, behöver du inte automatiskt ta bort det. Överväg följande:

När ska man låta getingboet vara?

• Boet är placerat på avstånd från regelbunden mänsklig aktivitet
• Ingen i hushållet är allergisk mot getingstick
• Boet finns i ett naturområde på din tomt där det inte stör

I dessa fall kan getingarna faktiskt vara till nytta för din trädgård genom att kontrollera skadeinsekter.

När bör ett getingbo avlägsnas?

• Boet är nära ingångar, uteplatser eller lekområden
• Någon i familjen är allergisk mot getingstick
• Getingarna visar aggressivt beteende
• Boet växer och blir mycket stort (större än 20 cm i diameter)

Säker borttagning av getingbon

Om du bestämmer dig för att ta bort ett bålgetingbo, följ dessa säkerhetsåtgärder:

1. Tidpunkt: Hantera boet på natten när getingarna är inaktiva.
2. Skyddsutrustning: Använd tjocka kläder, handskar, huvudbonad och ansiktsskydd.
3. Belysning: Använd rött ljus om möjligt – getingar uppfattar inte detta lika lätt.
4. Metod: Spraya boet med getingskum eller neemolja som fyller hela boet.
5. Återvändning: Kontrollera området nästa dag och behandla igen om aktivitet observeras.

För större bon eller om du är osäker, kontakta professionell skadedjursbekämpning som har rätt utrustning och erfarenhet.

Naturliga avskräckningsmetoder

Om du vill förebygga att getingar bygger bo nära ditt hem finns flera naturliga metoder:

Doftbaserade avskräckare

• Pepparmyntsolja: Blanda 1 msk pepparmyntsolja med 1 liter vatten och spraya runt områden där du vill undvika getingar.
• Eteriska oljor: Eucalyptus-, citronella- och lavendelolja har avskräckande effekt.
• Brinnande örter: Bränn rosmarinkvistar på grillen eller i en eldfast skål vid uteplatsen.

Avskräckande växter

Vissa växter kan hålla getingar på avstånd samtidigt som de förskönar din trädgård:

• Tagetes
• Geranium (pelargon)
• Basilika
• Mynta
• Citronmeliss

Förbyggande åtgärder

• Inspektera takfötter, vindskivor och andra skyddade platser regelbundet under våren.
• Täta hål och sprickor i fasaden där drottningar kan starta bon.
• Häng falska getingbon (bruna papperspåsar) som avskräcker getingar från att bygga i närheten.

Hållbara lösningar för getingkontroll

För en långsiktig strategi som minimerar miljöpåverkan, överväg dessa hållbara metoder:

Selektiva fällor

Vanliga getingfällor dödar ofta även nyttoinsekter som bin och fjärilar. En mer selektiv fälla kan tillverkas av:

• En PET-flaska med avskuren topp
• Bete av sockerlag (2 delar socker, 1 del vatten) blandat med lite ättika
• Placering minst 5 meter från uteplatser och blommande växter

Ättikan i blandningen avskräcker bin men lockar fortfarande getingar.

Neemolja – ett naturligt alternativ

Neemolja, utvunnen från neemträdet, har visat sig effektiv mot getingar samtidigt som den är mer miljövänlig än syntetiska bekämpningsmedel. WWF rekommenderar neemolja som en del i hållbar skadedjursbekämpning.

Applicering:

1. Blanda 1 del neemolja med 10 delar vatten
2. Tillsätt några droppar diskmedel för bättre vidhäftning
3. Spraya direkt på boet nattetid

Samexistens-strategier

Istället för att eliminera getingar, överväg dessa strategier för att minimera konflikter:

• Uteplatsdesign: Placera fruktträd och söta dofter längre bort från sittytor.
• Avledningsfällor: Placera söta lockbeten på strategiska platser långt från mänsklig aktivitet.
• Servering: Använd lock på drycker och mat utomhus under getingsäsongen.

Vanliga frågor om stora getingar

Är bålgetingar farligare än vanliga getingar?

Nej, bålgetingar är faktiskt mindre aggressiva än många mindre getingarter. Deras stick innehåller samma typ av gift men i större mängd, vilket kan göra sticket något smärtsammare men inte farligare om du inte är allergisk.

Hur vet jag om jag har sammetsgeting på min tomt?

Sammetsgetingen kännetecknas av sin övervägande svarta kropp med ett distinkt orange band på bakkroppen och gula benspetsar. Den är också något mindre än bålgetingen. Om du misstänker att du har sett en sammetsgeting, ta ett foto och rapportera till Naturvårdsverket via Artportalen.

Hur länge lever ett getingsamhälle?

Ett getingsamhälle lever endast en säsong i Sverige. Det startas på våren av en övervintrande drottning och dör ut på hösten när de nya drottningarna har parat sig och sökt övervintringsplatser. Endast de befruktade drottningarna överlever vintern.

Kan jag själv ta bort ett stort getingbo?

Det beror på boets storlek, placering och din egen erfarenhet. Mindre bon i tidigt skede kan hanteras av privatpersoner med rätt skyddsutrustning och försiktighet. Stora bon (över 20 cm i diameter), bon i svåråtkomliga utrymmen eller bon nära personer med getingallergi bör hanteras av professionella skadedjursbekämpare.

Stora getingar kan initialt orsaka oro, men med rätt kunskap och respekt kan de flesta villaägare lära sig att samexistera med dessa fascinerande insekter. I många fall kan de till och med bli värdefulla allierade i kampen mot skadedjur i trädgården.