Stora getingar i Sverige: Fakta och bekämpningsguide 2025

Stora getingar i Sverige: Fakta, trender och hantering

Introduktion till stora getingar

För många villaägare väcker synen av en stor geting både fascination och oro. När sommarens värme lockar fram dessa insekter ökar också risken för möten mellan människa och geting. Med rätt kunskap behöver dock dessa möten inte vara problematiska – stora getingar kan faktiskt vara värdefulla allierade i trädgården.

Getingpopulationerna i Sverige har påverkats av klimatförändringarna, med varmare somrar som gynnar vissa arter. Enligt Villalife har särskilt bålgetingen ökat i antal och spridit sig längre norrut under senare år.

De största getingarterna i Sverige

I Sverige finns flera getingarter, men när vi talar om ”stora getingar” är det främst dessa som sticker ut:

Utöver dessa inhemska arter bör även asiatisk geting (sammetsgeting) nämnas, en invasiv art som ännu inte etablerat sig i Sverige men som sprider sig norrut genom Europa.

Bålgetingen – Sveriges jätte

Bålgetingen (Vespa crabro) är Sveriges största getingart och imponerande att se. Enligt Natur och Trädgård kan bålgetingdrottningen bli upp till 35 mm lång, medan arbetarna är 18-24 mm.

Trots sin imponerande storlek är bålgetingen mindre aggressiv än många mindre getingarter. Den blir dock försvarsinriktad om boet hotas. Till skillnad från vanliga getingar är bålgetingen aktiv både dag och natt.

Kännetecken på bålgeting:

• Rödbrun mellankropp (till skillnad från andra getingars svarta mellankropp)
• Gul bakkropp med distinkta svarta band
• Gulaktigt huvud med kraftiga käkar
• Surrar högre och långsammare än mindre getingar

Bålgetingen förekommer främst i lövskogsområden och trädgårdar med äldre träd. Den har enligt skadedjursbekämpningsföretaget Begone ökat sin utbredning norrut i Sverige under senare år, sannolikt som följd av varmare klimat.

Asiatisk geting – ett växande hot?

Sammetsgetingen (Vespa velutina), även känd som asiatisk geting, har ännu inte etablerat sig i Sverige men utgör ett potentiellt framtida problem. Denna invasiva art härstammar från Asien och upptäcktes först i Europa (Frankrike) 2004.

Vad som gör sammetsgetingen särskilt problematisk är dess diet, som i hög grad består av honungsbin. Studier har visat att områden med etablerade sammetsgetingkolonier kan uppleva en minskning av bisamhällen med upp till 20%.

Klimatmodeller visar att sammetsgetingen redan nu skulle kunna etablera sig i södra Sverige, med risk för vidare spridning norrut vid fortsatt klimatuppvärmning. Statistikrapporter visar att invasiva arter generellt ökar i Europa, vilket speglar den globala trenden för spridning av främmande arter.

Livscykel och kolonier

För att förstå getingar är det viktigt att känna till deras årscykel. Bålgetingens livscykel följer dessa faser:

1. Vår (april-maj): Övervintrande drottningar vaknar och börjar bygga bo
2. Tidig sommar: Första arbetarna kläcks och tar över arbetsuppgifter
3. Högsommar: Kolonin växer till maximal storlek (200-700 individer)
4. Sensommar/höst: Produktion av nya drottningar och hanar
5. Höst/vinter: Gamla kolonin dör, befruktade drottningar övervintrar

Enligt Naturhistoriska riksmuseet lever bålgetingen i mindre kolonier än vanliga getingar, med vanligtvis 200-400 individer. Sammetsgetingens kolonier kan däremot bli betydligt större, med upp till 15 000 individer i en koloni.

Getingbon och byggteknik

Stora getingar är skickliga byggmästare som skapar komplexa bon av tuggad träfiber. Bålgetingen placerar sina bon på följande platser:

• Trädhåligheter (vanligast, cirka 70% av alla bon)
• Under takfot eller i väggskydd
• Vindar och oanvända skorstenar
• Mer sällan i jordhålor

Ett bålgetingbo börjar som en liten struktur men kan växa till en diameter på 30-60 cm. Forskning visar att bålgetingen föredrar boplatser som ligger 4-15 meter över marken för skydd mot marklevande rovdjur.

Risker och stickskador

Trots att bålgetingen kan se skrämmande ut är den generellt mindre benägen att attackera människor än mindre getingarter. Den blir dock aggressiv om boet hotas.

Bålgetingens gift innehåller fler histaminer än vanliga getingars, vilket gör sticket mer smärtsamt. Symtom vid stick inkluderar:

• Lokal svullnad (5-10 cm i diameter)
• Intensiv smärta
• Vid många stick kan systemiska reaktioner uppstå
• Allergiska reaktioner hos 0,8-5% av befolkningen

Om du blir stucken av en stor geting, gör följande:

1. Tvätta området med tvål och vatten
2. Kyl med is insvept i handduk
3. Ta antihistamin vid behov
4. Sök omedelbart vård vid tecken på allvarlig allergisk reaktion

För personer med känd getingallergi är det viktigt att alltid ha med sig förskriven adrenalinpenna.

Bekämpningsmetoder

Om du upptäcker ett bo med stora getingar nära ditt hem kan åtgärder vara nödvändiga. Här är när professionell hjälp rekommenderas:

• Boet är stort (över 20 cm i diameter)
• Boet är svåråtkomligt
• Du eller familjemedlemmar har getingallergi
• Boet är nära områden med hög mänsklig aktivitet

För DIY-bekämpning av mindre bon, följ dessa säkerhetsåtgärder:

• Agera i skymning eller gryning när getingarna är mindre aktiva
• Använd heltäckande kläder, handskar och ansiktsskydd
• Använd getingspray med lång räckvidd
• Ha en reträttväg planerad

För bon i marken kan en blandning av tvättmedel och vatten användas, men var medveten om att detta sällan når hela boet.

Förebyggande åtgärder

Det bästa sättet att hantera stora getingar är att förebygga att de etablerar bon nära ditt hem:

Enligt Vi i Villa kan artificiella boplatser placerade längre bort från huset (50+ meter) avleda getingdrottningar från att bygga nära bostaden.

Vanliga frågor